Den största skillnaden på isoleringen märks i händelse av brand.
Byggmaterial reagerar olika på höga temperaturer eller brandbelastningar. Detta gäller även isolering som kan värderas utifrån materialets reaktion på brand.
ROCKWOOL stenull erbjuder ett passivt brandskydd och tål över 1000°C utan att smälta. Bindemedlet i det yttersta skiktet försvinner vid temperaturer över 250°C, men fibrerna förblir intakta och skyddar det underliggande materialet mot ytterligare exponering av lågor och minskar därmed brandutvecklingen och spridningen.
Översikten visar EU-klasserna.
Materials egenskaper vid brandpåverkan
Materials egenskaper vid en brand beskriver något om hur materialet bidrar till brand, rökuteckling och eventuellt brinnande droppar.
Se fördelarna med CONLIT Brandskydd
Brandspridning
Det är stor skillnad på olika byggnadsmaterial när det gäller övertändning och hur de bidrar till brandspridning. Euroklasserna delar in materialen i klasserna A-F efter hur de reagerar vid brandpåverkan. I tillägg till dessa klasser beskrivs rökintensitet och brinnande droppar i tilläggsindex (s) och (d).
Rökintensitet
Rökintensitet testas bara i klasserna A2-D. Det finns tre intensitetsnivåer: s1, s2 och s3.
Brinnande droppar
Brinnande droppar klassificeras också i klass A2-E. Följande tre klasser används: d0, d1 och d2.
Brandkurvan visar brandmotståndet för olika isoleringsmaterial i förhållande till tid och temperatur. Tid- och temperaturkurvan är standardkurvan enligt ISO834 som används för testning och klassificering. Stenull står emot högre temperaturer över tid och bidrar därmed till att begränsa brandspridningen betydligt längre än de flesta andra isoleringsmaterial. En egenskap som kan göra stor skillnad vid händelse av brand.
I korthet beskriver brandmotståndet för en byggnadsdel hur länge den kan stå emot innan branden sprider sig till nästa brandcell eller mister bärigheten.
Konstruktionerna testas på olika metoder beroende på funktion av användningsområde. För avskiljande byggnadsdelar exponeras ena sidan mot ugnen för brandbelastning.
Om konstruktionen ska vara bärande och inte avskiljande testas konstruktionen från båda sidor samtidigt, till exempel en invändig bärande skiljevägg i en bostad. Konstruktioner som ska vara bärande påförs laster i testen.
Byggnadsdelen utsätts för en brandpåverkan enligt en standardkurva under testperioden och avslutas när något av kriterierna inte längre uppfylls. Konstruktionerna klassificeras med beteckningar efter hur de är testade och hur länge de givna kriterierna uppfylls, till exempel REI30.
Beteckningar och deras innebörd:
R- Lastbärande konstruktion
Konstruktionen belastas med en definierad last under hela brandtesten där man bl.a. mäter utböjning.
I-Isolering
Konstruktionen ska begränsa temperaturstigningen på oexponerad sida, som maximalt får vara 140 °C i ökning av medeltemperatur eller 180 °C i enskilda punkter.
E-Integritet
Konstruktionen tillåts inte få sprickor eller öppningar där genomträngning av varmagaser kan medföra antändning av konstruktionens oexponerade sida eller närliggande material.
M-Mekaniskt motstånd
Konstruktionen ska klara att motstå en definierad last som faller ner från en viss höjd, samtidigt som kriterierna till R, E och/eller I uppfylls.
Konstruktionen ska klara att motstå en definierad last som faller ner från en viss höjd, samtidigt som kriterierna till R, E och/eller I uppfylls.
Tid
Respektive klass har också en tidsangivelse om hur länge konstruktionen uppfyller klassen. Tiden är i minuter: 15, 20, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240
Dessutom kan enskilda typer av brandprodukter även testas för: strålning (W), självstängning (C) och röktäthet (S).
